tar leken någonsin rast?

Skolklockan ringer ut för rast, där ordet rast signalerar att barnen får möjlighet att leka av sig. Här anar vi ett generalfel i den svenska skolan för vi vet alla att vi lär oss som bäst via den utforskande och nyfikna leken som stimulerar alla våra sinnen. För ärligt, tar barn NÅGONSIN paus i leken? Iaktar du ett barn inser du ganska fort att leken hela tiden är en konstant och att leken enkelt följer med barnet även om förutsättningarna runt omkring den ändrar karaktär. Så varför tar skolan inte fasta på den lärande leken? 
Här har skolan mycket att lära av förskolan som inte drar någon gräns mellan lek och lärande. Utan pedagogerna följer med i barnets lek och hjälper barnet att reflektera och formulera kring de som de tillsammans utforskar, både i den inre och yttre miljön. På en del skolgårdar kan man idag hitta pedagogiska uteklassrum vilka egentligen är en kopia av klassrummet med barnen som stilla mottagare av lärarens budskap. Uteklassrummet hjälper visseligen till att sudda ut gränsen mellan lärande och lek som exemplet nedan där Tezuka Architect tåtat ihop ett klassrum runt ett träd i Fuji Japan. Men vår undran, är om den lärande leken behöver några bestämda platser överhuvudtaget. 
Foto © Tetzuka Architects

Photos © Tetzuka Architects
Photos © Tetzuka Architects

Photos © Tetzuka Architects

kärt barn har många namn

Barnkrubba, barnstuga, storbarnkammare, barnträdgård, daghem eller som vi är vana att säga dagis och förskola. Alla dessa är begrepp på barnomsorg som redan så tidigt som 1836 började växa fram i Sverige. 100 år senare  myntades begreppet daghem och lekskola där alla skulle ha rätt till barnomsorg oavsett samhällsklass. Det var här namnet dagis rotade sig i vår svenka kultur. Men namnet förskola myntades faktiskt redan 1972 för att förstärka den pedagogiska verksamheten som förskolan bedrev men trots detta lever begreppet dagis kvar 40 år senare. Det är lätt att säga dagis men många glömmer att det förstärker vår syn på förskolan som enbart ett ställe där våra barn tas om hand medan vi är på jobbet. Sedan 1998 ingår förskolan som en del i skolgången och ingår även i läroplanen med en tydlig målbeskrivning. Ansvaret flyttades i samma veva från socialdepartementet till utbildningsdepartementet. Då är det på tiden att vi 2014 tittar med nya ögon på den plats där våra barn skall växa och bli kloka individer, som en byggnad som inte ber om ursäkt för sig eller försöker efterlikna det egna hemmet. Utan en byggnad som tar plats i staden, som bjuder in och som förstärker lusten i våra barn att vara nyfikna och som främjar lärande via leken.
 
förskola i Paris ritad av Eva Samuel Architect Urbanist & Associates
Taka-Tuka-Land förskola Berlin ritad av Baupolitan
Förskola i Köpenhamn ritad av Dorte Mandrup
Förskola ritad av http://www.paul-le-quernec.fr/
Förskola o Madrid ritad av Ecosistema Urbano
 
Beechboro Kindergarten, Australia