Åter från de döda

Ibland kommer livet emellan. Vi som är småbarnsföräldrar vet alla att vardagen snurrar förbi snabbare än man hinner blinka. Det har fick gå mer än tre år sedan senaste inlägget men så händer det plötsligt. Det tänds en liten gnista och en lust att dela med sig av det fantastiska saker som sker i livet. Att vara förälder är att uppleva världen på nytt genom sina barns ögon. En möjlighet att se det unika men även det enkla som det vackra. Vår förhoppning är att våra kommande inlägg ska kunna dela med sig av den känslan; att se världen så som barn ser den,  vilket var anledningen till att vi ville starta den här bloggen från allra första början.  Så här är vi igen. Tillbaka från de döda och passande nog delar vi med oss av en dag på Världskulturmuseet i Göteborg där det just nu under höstlovsveckan går att uppleva Día de Muertos.
 

Dia de muertos en mexikansk fest för våra döda ger en färgsprakande bild tvärt emot de lågmälda allahelgona eller det blodiga Halloween. Under några timmar fick vi måla färggranna masker, sprakande ljuslyktor och bli målade likt Coco samtidigt som 6 och 9 åringen ville samtala om vad som faktiskt händer när vi dör. Allt detta inramat av en fantastisk arkitektur där vi liksom barnen förundrades över arkitekterna Cécile Brisac och Edgar Gonzale förkärlek till motverkan av tyngdlagen, där något tungt istället får kännas så lätt. Kanske precis som tankarna kring döden bör vara.