tar leken någonsin rast?

Skolklockan ringer ut för rast, där ordet rast signalerar att barnen får möjlighet att leka av sig. Här anar vi ett generalfel i den svenska skolan för vi vet alla att vi lär oss som bäst via den utforskande och nyfikna leken som stimulerar alla våra sinnen. För ärligt, tar barn NÅGONSIN paus i leken? Iaktar du ett barn inser du ganska fort att leken hela tiden är en konstant och att leken enkelt följer med barnet även om förutsättningarna runt omkring den ändrar karaktär. Så varför tar skolan inte fasta på den lärande leken? 
Här har skolan mycket att lära av förskolan som inte drar någon gräns mellan lek och lärande. Utan pedagogerna följer med i barnets lek och hjälper barnet att reflektera och formulera kring de som de tillsammans utforskar, både i den inre och yttre miljön. På en del skolgårdar kan man idag hitta pedagogiska uteklassrum vilka egentligen är en kopia av klassrummet med barnen som stilla mottagare av lärarens budskap. Uteklassrummet hjälper visseligen till att sudda ut gränsen mellan lärande och lek som exemplet nedan där Tezuka Architect tåtat ihop ett klassrum runt ett träd i Fuji Japan. Men vår undran, är om den lärande leken behöver några bestämda platser överhuvudtaget. 
Foto © Tetzuka Architects

Photos © Tetzuka Architects
Photos © Tetzuka Architects

Photos © Tetzuka Architects
1 Olof Jonsson:

skriven

Tack för ert bloggande om leken och rasten kopplat till miljön.
Tänker att leken inte behöver bestämda platser, eller bestämda tider för den delen. Att tillståndet lek ska infinna sig hos alla barn kl 9:30 varje dag är en utopi...

Det är skillnad på att hemma leka i sin trygga miljö med en el två kompisar, mot att i en institutionaliserad barndom förväntas finna sitt sammanhang bland 130 andra barn på en asfaltsplätt. Allt på under 20 min inkl på- och avklädning...

Snarare är behovet stort av ändrade strukturer, inbjudande lekmiljöer och tillåtande pedagoger.

Svar: Roligt att du följer vår blogg och tack för dina kloka ord. Vi håller med dig om att många av dagens lekgårdar är alldeles för fattigt utformade och på tok för små. samtidigt som en del förskolegårdar ser ut som mindre tivolin av diverse lekutrustning. Ingen av de ovan är ett stöd för leken och precis som du säger är rasten för kort varpå vi anser att rasten avskaffas och lärandet utformas med mer lust, glädje och nyfikenhet. /ugglan&räven
hideandseek

Kommentera här: